Didaktik har ett grekiskt ursprung och innebär att undervisa, lära och att tillägna sig. (Skolverket, 2016) Därför är det bra att utgå från en didaktiskt frågeställning vid momentplaneringar:

• Vad ska undervisningen innehålla?

• Hur ska detta göras tillgängligt?

• Varför ska man lära?

• När ska man lära?

• >Med vem ska man lära?

• Vem bestämmer lärandet?

Lundgren¹ använde tambursituationen som en exempel för lärmiljö. Istället för att skynda på barnen genom att hjälpa dem med att få på skor, knäppa jackor och få ut dem på gården så fort som möjligt, kan pedagogen utnyttja stunden för att utveckla fin- och grovmotoriken samt språket genom olika begrepp (kläder, prepositioner). Utöver lärmiljön kan pedagogen och barnet få en lugn stund tillsammans som kan stärka relationen.

Jag tror att vi pedagoger ibland skyndar oss igenom vissa moment när det handlar om personalbrist. Är inte verksamheten ”bra” planerad så kan det lätt bli kaos. Min erfarenhet är att det ofta är många barn som ska klä sig samtidigt vilket skapar en stökig, högljudd miljö. Det kan tänkas att pedagogerna blir stressade och bara vill få ut barnen på gården så att man kan skicka morgonpersonalen på rast medan de andra pedagogerna går ut. Beroende på hur förskolans gård ser ut så kan man släppa ut de större barnen alternativt att hålla ytterdörren öppen så att man kan ha uppsikt över barnen – om vädret tillåter.

Hur förhåller jag mig till min planering och samtidigt tar vara på barnens intressen?

Under utbildningen har jag många gånger känt att det är svårt när det man planerat inte får omedelbar respons från barnen. Tidigare har jag accepterat mitt nederlag och diskuterat med min handledare om hur jag kan tänka för att fånga barnens intressen. Det tycker jag fortfarande kan vara väldigt svårt. Under min senaste VFU (verksamhetsförlagda utbildning) tillverkade barnen och jag robotar. Jag hade hand om de äldsta barnen i gruppen och två barn tyckte att det var så tjatigt när vi skulle sätta oss och arbeta. Men då förde jag samtal under tiden med barnen och försökte hitta det som de tyckte var intressant. Till slut blev det några robotar och barnen var nöjda med sina kreationer.

Under föreläsningen togs tre olika perspektiv på barnsyn upp. Den första kategorin handlade om att se barn som medmänniskor där pedagogen utgår från barnens erfarenheter och ger barn kontroll att själva styra. Det andra perspektivet utgick från att vuxna vet bättre och barn har rätt att välja utifrån den vuxnes struktur. Till exempel om man målar och ger barnet tillgång till två färger som denne får välja mellan. Perspektivet handlade om att se till barnets bästa ur ett vuxet perspektiv. Det tredje synsättet handlar om att begränsa barn eftersom de är irrationella. I situationer där man är utanför förskolan som på en utflykt, då kan pedagogen inte låta barnen gå hur som helst eftersom pedagogen ansvarar för en grupp barn och behöver ha kontroll. Därför är det inte helt negativt att ibland inta detta perspektivet när det handlar om moment eller situationer som kan innebära risk för barnet.

Efter föreläsningen hade vi en övning där vi skulle diskutera i smågrupper hur man kan göra ett material didaktiskt. I min grupp tittade vi på reflexer och pratade om att man kan använda reflexerna på en overhead och låta barnen rita av skuggorna. Vi var även inne på att man kunde införskaffa reflextyg och låta barnen designa egna reflexer. Sedan kunde man hänga upp reflexerna på utegården och gå på jakt med ficklampor (under vinterhalvåret, när det är mörkt).

Tärningen tänkte vi att man kunde ha i samlingen. Vår tanke var att tärningen kunde representera olika aktiviteter exempelvis att en gul tärning har olika sånger, som barnen bestämt. Vidare pratade vi om att tärningarna inte behövde vara numrerade utan kunde ha färger eller en bild på en aktivitet eller lek som man kan leka i samlingen. Tanken var även att tärningarna skulle förvaras i en påse eller dylikt och att ett barn skulle välja en tärning som man sedan kastade.

Förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. (Läroplan för förskolan, Lpfö98, rev.2010, s.8)

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905 [2016-05-10]

Skolverket (2016). Didaktik – vad, hur och varför.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik [2016-05-10]